onsdag 30 juni 2010

I fångenskap


En 12 dagar lång march för den israeliska pansarsoldat som togs tillfånga av militanta palestinier i juni 2006 pågår i Israel. Gilat Shalit hålls fången i Gaza. Under dessa år har inte ICRC (Internationella Röda Kors kommittén) tillåtits träffa honom. Hamas har fortsatt att tillbakavisa ICRC:s begäran om besök. I strid med internationell humanitär rätt, har de också vägrat att låta honom komma i kontakt med sin familj.



Vägen mot en fredlig lösning är knappast att kidnappa eller fängsla människor.
I israeliskt fängelse sitter drygt 10000 palestinier, varav en del i sk adminstrativt förvar. De senaste uppgifterna är att drygt 300 minderåriga sitter israeliskt fängelse. Bland annat Rädda Barnen har uppmärksammat de palestinska barn som sitter i iraelsikt fängelse. En barn som hållits kvar vid en checkpoint, hållits i förvar eller i suttit i fängelse skapar knappast en plattform att bygga fred på.

lördag 26 juni 2010

Också var det maten...

Idén är att bloggen på matfronten ska vara samlingsplatsför goda recept, en påminnelsebank om nyttigheter att ha i maten och länkar till inspirerande sidor. Att gå från tanke till handling är inte alltid det enklaste, speciellt när tiden och energin inte riktigt räcker till. Nu när Molly har somnat och jag sitter vid datorn passar jag på att påminna mig själv och kanske någon annan trött förälder som drabbats av matlagningsblackout i denna fina matlagningsårstid.

  • Enkla snabba lösningar för hungrig familj - använd sojakrossen.
  • Torkad ekologisk aprikos innehåller bra med järn.
  • Broccoli med vitlök och pasta var ett säkert kort för Molly förut - testa igen.
  • Lägg i lite sojabönor i risotton nästa gång.
  • Inspireras av Vegofamiljen och Ekoblogg...
  • Testa marinerad tofu till Molly.
  • Plättar med bra innehåll är ett säkert kort (om det nu finns några säkra kort).
  • Fortsätt testa nya smaker... Flera gånger. Läste att det ibland behövs 15 provsmakningar innan ett barn (eller vuxen?) vänjer sig vid vissa råvaror. Plötsligt kommer en minnesbild av L när vi skulle "lära" henne äta oliver på gymnasiet. Det tog många sittningar i matsalen...
  • Kom ihåg salladen och plocket vid sidan om. Åtminstone en morot går att riva i ett nafs.

Sommaren börjar...

...med Sommar i P1 Idag med Annika Sörenstam. Hörde inte hela programet med det var mycket träna, fokus och vinna. Det är alltid lika intressant att lyssna på olika människor med olika perspektiv.

Idag lämnar också fotbollsVM gruppspelet bakom sig och går in i åttondelsfinalerna. Det gamla sporträven i mig gillar :)

PROisraelisk, PROpalestinsk, PROvadå?

Midsommarfirande med promenad till midsommarstången. Börjar vänja mig vid den åländska (Töftö) varianten och minns inte riktigt när jag såg en "riktig" (=svensk...) senast. Vid pannkaksfikat fick jag lite frågor om manifestationen för internationell rätt i anslutning till att israeliska soldater bordade Ship to Gaza som ordnades i Mariehamn.


- Ja, jag förstår mig inte på det där sa mannen vid bordet. Det är svårt. Olika information från olika sidor. Såjoonääjagvetingajagheller... (=åländska...)


Ja, det är svårt. Hela situationen är komplicerad. Det är livet också. Såjoonääjagvetingajagheller, men vad jag vet är att jag försöker se på konflikten med utgångspåunkten internationell rätt. Och ja, jag vet att redan här kan ju tvister uppstå, eftersom det finns tolkningar... Vad jag också gör att att utgå ifrån mina egna erfarenheter.

När jag var i Gaza och Västbanken första gången våren 1998 öppnades en helt galen värld. Det jag läs om förvandlades till något värre än jag kunde tro. Osloavtalen skulle implementeras, men i verkligheten skedde något helt annat. Vid vägar där både israeler och palestinier skulle få åka, stod palestinier i timmar i kö, isaeliska bosättningar i Gaza och Västbanken byggdes ut och frustrationen bubblade under ytan.

Situationen har knappast blivit bättre. Genom åren har det blivt en rad samtal, föreläsningar, diskussioner och tankar. Det flesta mycket intressanta, men det som stör mig mest är nog dem som vill diskutera och "vinna" diskussionen. Jag har helt enkelt tröttnat på det. Jag har sett för mycket "skit" på plats för att orka ha en argumentationsbatalj. Jag blir bara ledsen. Det intressanta för mig är att få mer kunskap om situationen, om olika infallsvinklar, olika problemställningar, olika lösningar. Inte försöka sätta etiketter på varandra som propalestinsk eller proisraelisk. Inte försöka luska ut "vem som var där först"...


Därför är Anna Veeders blogg en sida jag besöker med ojämna mellanrum. Jag håller inte alltid med, men hon lyfter perspektiven >>>


Maria bloggar också med ojämna mellanrum om The Holyland, men tyvärr bor hon inte kvar i Jerusalem. Hennes inlägg var också läsning med stor behållning >>>


Också en tacksamhetstanke. Denna gång till att jag om en vecka sätter mig på färjan och fritt kan resa var jag vill. Utan murar, rädsla för attentat eller funderingar på om jag ska komma förbi vägspärren. Denna gång mot Örebro.

onsdag 23 juni 2010

Jag saknar mitt hus och min rosa klänning


...är titeln på Rädda Barnens rapport om barnens bilder från Gaza.

Under senare år har den israeliska armén förstört över 3 000 palestinska hus. I denna rapport berättar barn för journalisten och fotografen Mia Gröndahl vad det inneburit för dem att få sina hem raserade. Den förstörelse av hus som beskrivs i rapporten kränker internationell rätt, bland annat Barnkonventionen, som Israel har ratificerat.
Läs rapporten här >>>


Barnperspektivet lyfts även i radioreportaget Minderåriga palestinier fänglas från i måndags

P1-morgon berättade i måndags om att omkring 300 minderåriga palestinier sitter i israeliskt fängelse. På senare tid har flera klagomål riktats mot Israel för hur tonåringarna behandlas där. I Cecilia Uddéns reportage får du möta en 16-årig palestinier som just har släppts ut efter 8 månader i israeliskt fängelse. Lyssna här >>>


IKEA och bosättningarna

IKEA Israel levererar möbler till israeliska bosättningar på Västbanken trots att de är olagliga enligt internationell rätt. Samtidigt går det inga möbelfrakter till de palestinska samhällena. Intressant lyssning på P1-morgon >>>

Vikten av olika perspektiv

Cherin och jag satt i samma styrelse i LSU en gång i tiden. Tack och lov för det, för hon vidgade mina vyer på alla möjliga plan. Framförallt när det gäller kvinnor som bär hijab.

Nu är hon jurist och en fortsatt engagerad kvinna. Idag träffade hon svenska biståndsministern Gunilla Karlsson för att ge input kring hur man kan lyfta in religionsaspekten i biståndsarbetet samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att göra det.

Som kvinna i hijab verkar man få vara med om en hel del tokigheter och fördomar. Om det och annat kan du läsa på hennes blogg >>>

tisdag 22 juni 2010

Gudmors gurksallad med fetaost

Mollys gudmor är en hejare på mat. Den här salladen höll på att hamna på buffébordet vid Mollys dop, men "tyvärr" fanns det så mycket annat gott så vi insåg att det räckte med de godsaker vi hade. Sedan har det inte blivit av att laga den, förän nu... Oj, så gott! Nu väntar den på godsaker från grillen och potatis...

Receptet kommer från mat.såklart.

Gurmors gurksallad med feta
1 gurka
1 rödlök
1 paket fetaost
färsk hackad oregano*
färsk hackad dill*
saft från ½ citron
olivolja
flingsalt
svartpeppar

Skölj och tärna gurkan. Skala och finhacka löken. Tärna fetaosten. Blanda allt tillsammans med örterna i en skål. Pressa över citron och ringla över olivolja. Avsluta med flingsalt och några tag med pepparkvarnen.

* Oregano och dill går bra att byta ut mot andra färska eller torkade kryddor/örter. Gott också med citrontimjan eller mynta. Jag tog dill, mynta, oregano och citronmeliss och det blev GOTT :)

måndag 14 juni 2010

Mollan 1 år

Har precis varit på BB och träffat nya fina lilla M och hans mamma och pappa. Börjar nästan gråta när jag kommer innanför dörrarna på BB. Det är så många minnen som kommer tillbaks. Det var ju inte länge sedan vi åkte därifrån med Molly och så helt plötsligt är hon 1 år och går omkring och säger hejhej hela tiden.

Tacksam var ledordet....

Spenatplättar

Spenatplättar (räcker gott och väl till en 1 åring och hungrig mamma OCH blir över att frysa in)
Blev riktigt goda och betydligt näringsrikare än bara vitt mjöl. Quinoa innehåller höga nivåer av järn, kalium, riboflavin, B6, niacin och tiamin. Den är en bra källa till magnesium, zink, koppar och mangan. Quinoa innehåller dessutom mer kalcium än vad mjölk gör.

4 st ägg
5 dl mjölk
1 dl havregryn/quinoablandning (eg avsedd för grötkok)
1 ½ dl speltmjöl
30 g fryst spenat (ca två "klumpar" från fryspåsen...)
Smör att steka i.

Knäck äggen i bunken och vispa ihop med hälften av mjölken. Tillsätt allt mjöl. Vispa till en jämn smet. Häll på resten av mjölken. Lägg i spenaten och vispa ihop.

Jag rörde ihop en röra av Crème fraîche och färsk gräslök, timjan och persilja. Molly smakade lite av det och tyckte det var helt OK, men hellst petade hon i sig plättarna en och en med händerna. Till efterrätt blev det apelsin som ökar järnupptaget. Molly är en riktigt fruktätare. Inser att det blir ca 5 fruker/bär per dag.

onsdag 2 juni 2010

Tal från manifestationen


Efter Isarels bombningarna i Gaza 2007-2008. Tält uppsatt i bråten i Juhor ad Dik, en by i mitten av Gazaremsan. Foto: Aida Alibegovic/Diakonia october 2009

I går hölls en solidaritetsmanifestation för Gaza i Torget i Mariehamn. Olof Collin var huvudtalare och gjorde det riktigt bra! Jag hoppas kunna lägga upp hans tal här snart. Jag höll också ett kort anförande medan Molly hängde med T med kompis i magen.

Detta var vad jag sa (tidningscitat går inte alltid att lita på... och det är väl inte alltid så lätt att hänga med i allt ordflöde...)


Ship to Gaza hade två mål – att åter sätta Gaza i fokus och att häva blockaden av Gaza. Fartygskonvojen har hittills uppnått ett – att åter sätta Gaza i fokus. Denna lilla landremsa på 360 km². Lika stort eller litet som Saltvik, Eckerö och Brändö tillsammans. Ockuperat av Israel sedan 1967. Här bor en och en halv miljon människor. Hälften av Gazas invånare är under 16 år.

Antalet döda vid dödsskjutningarna i Medelhavet verkar det råda oklarheter kring. Vad som dock är klart är att människor dör och skadas i Gaza. I år har 20 palestinier och tre israeler dödats inne på Gazaremsan. I södra Israel har en person dödats. Ytterligare 74 palestinier och fem israeliska soldater har skadats. Detta enligt FN som i en ständig ström producerar rapporter om situationen i detta heliga håliga land. Fakta finns. Världens ledare vet. Vi är här idag för att påminna dem.

Ship to Gazas andra mål – att häva blockaden av Gaza stoppades brutalt. Gaza har varit under blockad i över 4 år. Fyra år. Stängt för människor och varor. När Gaza bombades sönder julhelgen 2007 hade blockaden redan varat i två år. Hus kan inte återuppbyggas utan cement, vatten kan inte renas utan fungerande vattenreningsverk, el-aggregat behöver bränsle, barn behöver böcker, industrin behöver råvaror. 80 procent av Gazas befolkning är beroende av bistånd och matransoner. Människor berövas rätten till ett värdigt liv.

Vad kan vi göra då? Att stå här i dag är ett sätt. Omvärlden behöver visa sin reaktion. Vi behöver visa världens regeringar att vi inte accepterar Israels övervåld, att det är dags att hitta fredliga vägar från Israels ockupation av Gaza och Västbanken.

Vissa påstår att bojkott är saknar effekt, men jag gör mina val på vad jag vill lägga mina pengar på. Jag tror på en positiv konsumtion. Därför går jag till Emmaus och
handlar palestinsk olivolja. Men en dag som denna tror jag det är flera av oss som låter de israeliska Jaffa-apelsinerna ligga kvar i butiken.

Avslutningsvis önskar jag att jag kunde sia in i framtiden. Styra in händelseförloppet på en väg mot en rättvis fred. Men jag har bara frågor. Vad händer nu? Vad händer när omvärldens fördömanden mot Israel strömmar in? Blir det reell skillnad för människorna? Lättas blockaden i Gaza efter alla dessa år? Öppnas nya vägar eller stängs fler? Hur länge kommer Gaza vara på allas läppar? Hur snabbt glömmer världen? Hur snabbt glömmer du?