Vardag byts mot film och samtal

Bläddrar igenom årets program för fina filmfestivalen Vera. Vårkänsla!

Noterar att Vera håller traditionen och lyfter fram filmer från Palestina och Israel även i år.

En av filmerna som beskriver det där heliga håliga landet är på helt fel tid för en småbarnsmorsa som är hemma - torsdag kl. 14.00.

Funderar helt praktiskt om jag ska försöka mig på att få barnvakt. Upplägget är intressant! Vid filmvisningen ska Kent Danielsson, präst och författare medverka. Försoning ska vara fokus i efterföljande samtal.

Filmen "After the Silence" handlar om Israel-Palestina konflikten. Tyska dokumenärfilmare följer bland annat en israelisk kvinna som kontaktar familjen till den palestinier som utförde ett dåd i Israel våren 2002 och dödade hennes man - fredsaktivisten Dov Chernoboda - och 14 andra. Men den palestinska familjen vars son Shadi utförde dådet är fortfarande i chock.

Jag funderar vidare kring filmens upplägg och undrar om det här är ytterligare en av filmerna som följer en israel som söker sig in i de palestinska området för att få något slags avslut och frid. Den senaste jag såg var "Min mamma dödades av en självmordsbombare". Sevärd och viktig! MEN.

Jag slås av att genren (kan man kalla det så) där dokumentärfilmare följer israeler som letar rätt på de anhöriga till den som dödat någon närstående verkar vara vanligare än tvärt om. När kommer filmen där vi får möta en av de israeler som dödat en palestinier. Det är ju rent krasst så att statistiskt sett är det betydligt fler palestinier än israeler som dödats i konflikten.

På ett sätt är det magstarkt att jämföra antalet dödade då varje liv är unikt. Men det är kanske det som inte kommer fram. Det är ofta Israel som "försvarar sig", som gör vedergällningar, medan palestinier självmordsbombar. Den bilden är inte korrekt. För propotionen på antal döda är 1000/6000.

************ UPPDATERING *************

Inlägget publicerades aldrig när det skrevs. Det blir så ibland när livet liksom kommer emellan.

Nu får jag vädra mina funderingar offentligt, offentligt som i - personligen på biograf.

På torsdag blev det barnvakt, film och sedan samtalar jag tillsammans med prästen Kent Danielsson om försoning. Min roll blir att koppla till konflikten, situationen, politiken och så klart personer och egna erfarenheter.

Hoppas vi ses där!