Lånar barnläkarens ord

Barnläkaren Lars H Gustafsson bloggar (läs hela inlägget här):

Jag får lust att ropa: Lägg av, killar! Vi har inte tid med sådant här! Det finns alldeles för mycket att göra! Så låt oss återgå till dagordningen:

Sedan 1993 tycks sexuellt våld mot civila ha blivit än vanligare och allt mer systematiskt använt i väpnade konflikter. Det finns kvinnliga förövare, och pojkar våldtas ibland. Men de allra flesta förövare är män. Och offren är oftast kvinnor och unga flickor. Barn med andra ord.

Barnsexturismen är fortfarande skrämmande vanlig. Det finns kvinnor som utnyttjar småpojkar. Men det är långt vanligare att män köper sexuella tjänster av barn. Ibland av pojkar. Men mycket oftare av flickor.

I våra familjer pågår fortfarande våld av ibland brutalt slag. Barn blir vittnen till detta. Det finns kvinnor som brukar våld mot sin partner. Men det grova våldet, med de allvarliga skadorna, står oftast män för.

Allt våld ska bekämpas. Vi har alla ett gemensamt ansvar för det. Men så länge män står för det grövsta och mest förödande våldet ligger att särskilt ansvar på oss som män att fortsätta samtalet om vad det beror på – och vad vi kan göra åt det hela. I den meningen har ingenting förändrats sedan 1993.

Och låt oss inte glömma barnen!