Och så hittade jag min livspartner

Eller inte....

OK. Så här är det. Jag gillar välgrundade beslut. Jag vill gärna ha en lite utredning med motivering för förslagen som presenteras. Åtminstone i teorin. Det är så där jag vill att vi ska göra i vårt hushåll. Så blir det inte. I praktiken hinner vi inte med. Eller har inte energi till det. Prioriterar annat.

Frustration och irritation. Så nu har jag dragit ned på ambitionen och på något sätt intalat mig att "ingen" gör så i sin priovatekonomi.... Men.

Nu visar det sig att Ekomamman bor med the one. Utredaren.

Å andra sidan är jag ganska nöjd med mitt val av livspartner. Vi fattar hyfsade beslut. Ibland utreder vi. Ibland kör vi lite på magkänsla och skjuter från höften. Ibland fyndar vi. Ibland blir det knas. Och när jag återgår i tjänst får jag högst antagligen min dos av utredningar.

Skoshopping

Bloggen ska ju göra skäl för sitt namn då och då. Grön mamma.

Trots att jag är tvåbarnsmor nu så känner jag mig fortfarande som en gröngöling ibland. Som tur är finns det hjälp och inspiration att få från nära och kära. Från främlingar. På nätet.

Just nu är det vinterskor som jag funderar på och kom då ihåg en sida. Kavat har lite info om rymsmån och hur snabbt barnfötter som regel växer.

Sedan kan man ju kolla in deras fina skor. Och har du vägarna förbi Kumla så har en en fin outletbutik.

För övrigt är det så lätt att fastna här vid datorn och läsa om allas fina trädgårdar och hem. Lite påfyllnad, lite avkoppling men även lite frustration över att den tiden kanske egentligen borde läggas på att just fixa sitt eget...

Det goda livet

Lite länkkärlek. Det goda livet.

Tack vare en kommentar här på bloggen så har jag hittat till ännu en blogg, Det goda livet. Det roliga är att hon "bor i ett villaområde norr om Örebro" = min hemstad. Och jag växte också upp norr om Örebro. Så jag lutar mig fram mot skärmen och studerar flygfotot hon har upp på sin blogg. Studerar. Funderar. Kan det vara Hovsta?

Men så skriver hon att ett "småskaligt ekologiskt bageri i kvarteret" sköter hennes bakning. Och att det finns en chokladoutlet.

Nää, jag måste nog fortsätta läsa och se om jag lyckas lokalisera henne.... På köpet får jag tänkvärda inlägg och dela lite loppisfyndsglädje. Och, nää, jag tänker inte fråga. Det vore ju för enkelt.

Om jag bodde i Örebro

Då skulle jag gå och lyssna på detta den 17 november >>>

Bästa tåren är kaffetåren

Nyskördade Arabiacabönor av sorten Caturra på en plantage i

sydvästra Colombia. Foto: SVT

I går på Korrespondenterna fick vi ytterligare en påminnelse om vilken skillnad vi kan göra när vi väljer kaffe.

Mina vänner på Agenda21 brukar påminna om att dricka lite mindre kaffe om du tycker priset är för högt. Kaffet som inte kokas på bekostnad av andra smakar godare.

Också vindruvorna...

Tove påminner om att listan av de mest besprutade livsmedlen i våra butiker även ska innehålla vindruvor. Konventionellt odlade vindruvor. Så valet i butiken borde vara ganska lätt där också.

Se klippet som KRAV spelat in och där de visar hur många olika bekämpningsmedel en ask druvor innehåller.

Två år har gått

Nu är det två år sedan Molly åt riktig mat. Jisses vad tiden går fort!

Inspiration

I en månad har jag nu dragit "Knattegympa". Eller egentligen är det familjegympa där barn och föräldrar har roligt tillsammans. På Kakkakaffe fick jag ny inspiration. Kolla in det här härliga gänget!

http://www.blogger.com/uid=" frameBorder=0 width=640 type="text/html">

Halvåtta hos oss

Nu visas TV4s program Halvåtta hos mig som spelades in på Åland i somras. En stilstudie i dialekt, bastu och tjuvläsning av tidningar.

Vårt lilla stora samhälle (typ 28 000 invånare) har två tidningar. Den man inte har tjuvläser du någonstans....



http://embed.tv4play.se/tv4play/v0/tv4video.swf?vid=2085016" id="tv4play_2085016">http://embed.tv4play.se/tv4play/v0/tv4video.swf?vid=2085016"><> name="allowfullscreen" value="true">http://embed.tv4play.se/tv4play/v0/" name="base" A param><><> href="http://www.tv4play.se/hem_och_fritid/halv_atta_hos_mig?title=halv_atta_hos_mig_del_33&videoid=2085016&utm_medium=sharing&utm_source=embed&utm_name=tv4play.se" target="_blank">

På väg till skolan

Bild från februari 2007 och vägspärr 56 i Hebron

Man får inte slåss. Inte dra någon i håret. Inte sparkas. Regler som gäller. Eller borde gälla oavsett var i världen du befinner dig. På en liten ö eller vid en vägspärr i Hebron. Jag jobbar på med det här hemma hos oss. Och nu blev det även att jobba för det i den stora lilla världen. Så min egentid när två små tjejer ligger och sover blev brevartid.


Jag har följt hur våldet eskalerat i Hebron igen. Nu har barnen vid den palestinska skolan (som ligger i ett område där Israel har ansvar för säkerheten) demonstrerat framför en vägspärr med fullt munderade soldater. Det blir en konstig syn där skolbarn står mitt emot en militär med ett vapen i barnens ögonhöjd.

Enligt EAPPI har sju barn mellan 9 och 13 år sparkats och slagits av den militären så pass illa att de fått uppsöka sjukhus. Skolans rektor har också hon sparkats i benet så illa att hon hamnade på sjukhus.


Barnen demostrerade för att få undervisas. Kort kan det beskrivas som så att lärarna i skolan inte längre får gå genom en grind vid vägspärren och på så vis slippa gå genom en metalldetektor vid vägspärren. Det finns en rädsla att strålningen ska påverka kommande barnafödande.


Beslutet om att lärarna inte får gå genom grinden verkar komma med ojämna mellanrum. Ofta då en ny grupp militärer kommit till Hebron (de byts ut med ca tre månaders mellanrum). Det resulterar i oroligheter. Nu har det varit demonstrationer. Fredliga som sedan bemöts med tårgas och ljudbomber.


Jag hittade ett klipp från Palmedia (obs! Palestinsk media så det är ju inte fokus på hur de bosättare som bor i Hebron har det.....) som visar bilder på hur det kan se ut. Bilen som kommer körandes mitt i allt är en av de israeliska bosättarnas bilar. Det är förbjudet för palestinier att köra bil i detta område.

Så mitt i allt vardagskaos satte jag mig och skrev ett brev. Direkt. Isället för att "göra det sen". För det blir ju aldrig av då. Jag skrev för att visa att det finns människor som bryr sig, människor som vet vad som händer på en gata i Hebron och så skickade jag det till Finlands ambassad, till Ehud Barak (minister@mod.gov.il) och till Major General Avihai Mandelblit (avimn@idf.gov.il).


En följeslagare från Norge bloggar demonstrationerna på inlägget "Barnesang og tåregass" på bloggen Var går gränsen? . Väl värt ett besök! Vill man sedan se film från demonstrationerna som blev våldsamma (som beskrivs i bloggen Var går gränsen) ser man det här. Utan att läsa texten blir filmen nog bara oförstålig.

Dear Minister,

I am writing to you in concern about the escalation violent in Hebron, especially the area around CP 56 and the Cordoba school. As I understand a new military commander in the area has decided that the teachers in the school must pass through the metal detector at the checkpoint, contrary to previous agreements.

I have visit Hebron several times and also the settlement Beit Hadassa and the interesting museum in the basement. In the museum I learned that Hebron ones was united and that Palestinians and Jews lives together.

As I see it, making the teachers pass through the metal detector (and be expose to radiation) is not a way towards peace and security. I don’t think I have to remind you about children’s right to education and the principles of every child’s right regardless of their ethnic and religious background.

I urge you to use your power to make the situation for the children and teachers in Cordoba school safe!

Be'esrat hashem,


The right to education is protected under Article 26 of the Universal Declaration of Human Rights (1948), the International Covenant on Economic, Social And Cultural Rights (1966), the Convention on the Elimination Of All Forms Of Discrimination Against Women (1979), and the Convention On The Rights of The Child (1989). Teachers and students should be guaranteed free access to educational institutions, regardless of their ethnic and religious background

En kopp gift?

Kaffe (och bananer) tillhör de allra mest besprutade livsmedlen i våra butiker så det känns extra viktigt att välja ekologiskt. Nu bor jag i världens mest kaffedrickande land (per capita) och är född i världens näst mest kaffedrickande land så valet av det lilla paketet kan göra skillnad.

Flera av bekämpningsmedlen som används vid kaffeodling är förbjudna i Sverige, som parakvat, som kan leda till akuta förgiftningar och till och med dödsfall bland odlarna.

Trots det galna i att använda alla gifter så väljer ändå en sån som mig (= de som påstår sig tycka att det är väldigt viktigt att köpa KRAV eller Fairtrademärkt kaffe) bara att göra det vid var femte paket. I allafall enligt en undersökning som redovisas på radioprogarmmet Klotets hemsida.

Om det och mycket mer kan du läsa om på Klotet. Här finns länkar att läsa vidare på och så klart kan du lyssna på programmet.

Fundera på vem du vill vara vid butikshyllan nästa gång! Vill du välja KRAV?

Ett liv vs 1000 liv

Tänk att det är så stor skillnad på folk och folk. På liv och liv. Idag är fokus på den frigivna israeliska soldaten Gilat Shalid. Fint! Må han sova gott i sitt hem i norra Israel i natt. Ingen människa ska berövas 5 år av sitt liv i fångenskap.

Men hur mår de tusen andra då? Eller de 500 som frivavs idag pch de 500 som ska friges så småningom. De andra - palestinierna. De människor som också har systrar, bröder, föräldrar, barn, vänner. De som också fattas när de inte är hemma. De som inte heller ska berövas år av sitt liv.

Jag vet inte vilken historia de palestinier friges har, men jag vet att det finns tusentals palestiner i israeliska fängelser, några dömda i rättegång andra inte. Enligt israeliska uppgifter fanns nästan 300 personer i vad som kallas adminitrativt förvar i augusti 2011. Inlåsta utan rättegång. Utan tydliga anklagelser. Utan försvar. Utan rättigheter.

En människa är en människa är en människa.

För övrigt "övervakar" FN situationen på plats. Dokumenterar, skriver rapporter om hur muren byggs på palestinsk mark, hur många som dödats och skadas (även här är det nog skillnad på folk och folk), om olivlundar som bränns ned av israeliska bosättare. Fokus är på de område som Israel ockuperar, dvs Gaza och Västbanken. En okupationsmakt har ansvar. Ett FN kan ge rapporter om situationen. Stater kan agera.

Simma lungt

I kväll var det min tur att resa mig upp från middagsbordet och "rusa" iväg. Detta för att hinna in och handla lite innan det var dags för egen kvalitetstid eller vad det så fint kallas.

Jag satsade på motion av lite lugnare slaget. Simning. 40 längder i 25 metersbassängen. Nästan som meditation. Försökte skjuta bort alla planeringstankar som döck upp med ojämna mellanrum. Efter min kilometersimning norpade jag åt mig två flytkorvar, gick över till den varma terapibassängen, la ena korven under nacken, den andra i knävecken och sedan bara flöt jag. Ljuvligt!

När jag väntade Molly gick jag på vattengympa och vissa gånger pallrade jag mig iväg på gympan bara för att få flyta på slutet. Det är en stor känsla när ens plus 90 kg tunga kropp flyter. Tacksamhet att ha tillgång till vatten, till en simhall. Tänk så många barn (och vuxna) som aldrig får uppleva känslan av att flyta, att simma, att kroppen omsluts av vatten.

Förörvigt kan jag konstatera att livet har fokus barnperspektiv. Det enda ätbara jag kunde rota fram i min simväska var en låda majsbågar...

Ovetandes gästbloggare

Jag låter Vegofamiljens mamma gästblogga här nedan. Ska eventuellt försöka leva lite så också....

************

Var snälla mot er själva i höstmörkret!
Det bloggas lite dåligt nu, eftersom jobbet och den stora tröttheten tagit över det mesta i mitt liv just nu. Men jag vill ändå skriva ett kort inlägg och uppmana alla att vara så snälla och förlåtande som möjligt. Mot sig själva!

I lördags skulle jag som vanligt bara skynda mig och få så mycket som möjligt gjort. Med dammsugaren i högsta hugg snubblade jag uppför trappan vid 9-tiden i den fasta föreställningen att "dammsuga övervåningen" var ett absolut prioriterat projekt denna morgon. Framför sängen blev jag ståendes och kände plötsligt hur otroligt trött jag var i hela kroppen. Eftermiddagen var inbokad med aktiviteter tillsammans med barnen. Just där och då bestämde jag mig för att både jag och resten av familjen faktiskt skulle må bättre av om jag la mig och sov ett par timmar och sedan var glad och utvilad resten av dagen, än av en dammfri övervåning. Sagt och gjort, jag lämnade dammsugaren därhän och kröp ner under täcket och somnade igen. Ett bra val skulle det visa sig!

Så var lite snälla mot er själva i höstmörkret, drick en kopp te, dra upp täcket till hakan och läs något riktigt onödigt. Och låt dammsugning och annat onödigt bli ett projekt för "morgondagen" istället.

Inget allvarligt - har bara sovit på hotell

Bloggen går i vågor. Ibland många uppdateringar ibland få. Det är roligt att se att det iallafall finns läsare.

Jag har varit på minisemester eller vad det kan kallas. Två nätter på hotell med bara lilla stora Agnes och pappan så klart. I Uppsala.

Samtidigt som jag kollade hotell i Uppsala kollade jag även på hotell i New York. Bara för att.

Vi hade det ändå bra. Agnes skötte sig exemplariskt. Somnade gott i hotellets barnsäng. Vi köpte indisk hämtmat från restaurangen mittemot. Andra kvällen skulle vi äta italienskt, men hamnade på den skottska puben som "hörde till" hotellet. Önskar bara att sömn inte var en färskvara.

På dagarna strosade vi i Uppsala. Köpte fina saker på Globalen. Kan stoltsera med att de första julklapparna är inhandlade.

För övrigt är Tomas tengby tillbaks på Meny så kolla in deras hemsida!

Notes from the mountains

Nytt i bloggosfären. En KFUK-KFUM-vän har rest till Georgien som fredsobservatör och börjat blogga:

But just like yogurt is a symbol of Georgia I will let yogurt be a symbol of this blogg: Sour and fresh. Some fresh fruits for a little sweetness. Some walnuts for a little crunch and roughness. A perfect balance. Yoghurt not only pleases our senses, it also heals our bodies, hearts and souls. I hope these yogurt tales will too!

Pelagonövervintring

Bild lånad från Underbaraclara

Nu ska det testas att övervintra pelagoner. Jag är nog alldeles för sent ute, men det struntar jag i. Det har inte varit frost än iallafall. Jag ska till och med testa att ta skott och så in med "moderplantorna" i ett mörkt förråd. Det viktigaste är tydligen att det är frostfritt.

Jag kör alltså på den hårda skolan >>>

Har man "blivit med hus och trädgård" så har man....

Är du också grön? Läs här >>>

Åland - det bästa av tre världar

Klicka på loggan för att komma till Yles programsite

Att bo på Åland innebär att ta del av tre världar. Sverige, Åland och "Svenskfinland".

I dag tänkte jag på det när jag lyssnade på radion. Svenska Yle hade ett intressant program om klimat, konsumtion och hållbar utveckling. Hade jag bott kvar i Sverige hade jag helt krasst aldrig kommit på tanken att det faktiskt finns svenskspråkig information/nyheter/osv i Finland.

Nu får jag ta del av olika perspektiv på mitt modersmål (OK - åländska och finlandssvenska skiljer sig lite men det är ju ändå svenska) och har lärt känna nya samhällen samtidigt som jag kan se mitt gamla Sverige i ett annat perspektiv.

Nyknäckt

I morse lämnade jag morgonfixet till den ömma fadern. Min frukost blev ett glas mjölk på stående fot och sedan åkte jag nyduschad mot stan och blev justerad av kiropraktorn. Det var nästan som i ungdomens dagar där dusch prioriterades framom frukost. Detta var dock en engångshändelse.

Hos kiropraktorn konstaterades att jag inte var i så illa skick som jag befarat. Jag fick till och med lite beröm över min allmänstatus. Inget återbesök inplanerades utan jag ska vara fitforfight igen.

Besök hos kiropraktorn är lite som att gå till tandläkaren. Jag är lite rädd (det knakar och brakar), jag får feedback på min kropp, blir nästan generat glad när jag får positiv feedback och sedan drar man fram visakortet och betalar med ett leende.

Innan jag åkte hem till barnen som var hos farmor och farfar så hann jag ta frukost på kafé. Jag läste tidningen i lugn och ro. Åt en smörgås. Och åt en kokosboll.... Sedan lämnade jag tillbaks lite låneböcker, shoppade på Emmaus och så lite radiolyssning i bilen.

Lite egentid för småbarnsmorsan.

Media och könsroller

Klicka på bilden för att komma till Miss Representaion och titta på trailern

Fick tips om en intressant dokumentär från USA om medias makt. Igentligen inget nytt under solen. Det är egentligen konstigt att vi inte kommit längre i våra sterotypa bilder över män och kvinnor. När jag tänker på vad det gör med vårt samhälle och våra barn vill jag bara gråta.

As the most persuasive and pervasive force of communication in our culture, media is educating yet another generation that a woman’s primary value lay in her youth, beauty and sexuality—and not in her capacity as a leader, making it difficult for women to obtain leadership positions and for girls to reach their full potential.

Panerad rotselleri

Vi fick kantareller idag och rörde ihop en god stuvning. Sambon fick (bland annat) finfinrotselleri i födelsedagspresent så jag panerade mesta delen. Till Agnes kokade vi lite rotselleri och morot och serverade med broccolibuketter i plockstorlek.

Vilken middag. Vi blev så överväldigade så vi poppade upp det italienska födelsedagsvinet från och smuttade lite vin till maten en helt vanlig måndagskväll.

Panerad rotselleri
Skärrotsellerin ½-1 cm tjocka skivor. Vi tog två stycken, men då gick en del till Agnes portion.
Vispa två ägg i en skål med gaffel. Det som blir över kan du steka i pannan och servera till maten.
Blanda ströbröd med lite salt och peppar på en tallrik.
Doppa rotselleribiffarna först i äggsmeten och sedan i ströbrödet.
Hetta upp smör i en stekpanna. Stek biffarna på medelvärme i cirka 3 minuter på var sida, tills de fått en fin gyllenbrun färg.

Så klart

Jaha, när vi började fundera på dagis så blev det en plats i parken ledig.

Tänka tänka. Tänka logistik. Tänka barnperspektiv. Tänka. Tänka tänka.

I fas

I dag var det tid på rådgivningen (svenskar läs BVC) och även om jag inte seglade in med nytvättat hår så var vi iallafall där. Och i tid.

Sedan somnade Agnes i vagnen och jag och Molly drog på oss regnkläder och letade upp en lekplats. Sedan gick vi en sväng på Emmaus loppis och fyndade lite böcker till toabesöken (=hårda pärmar), lite djur till "hemliga påsen" på gympan* och lite redskap till modelleran.

Efter våra fynd så gick vi till Mattssons och fika/lunchade. Lite egentid med Molly och sedan vaknade Agnes och åt sin lunch. Och nu är vi hemma.

Vid färjan ringde jag föresten till dagis för att kolla om det finns plats och i en sån här liten kommun så var svaret ja. Så nu ska vi fundera på om M ska börja dagis nu i höst. Lite skillnad från mina stockholmsvänner som typ ställer barnen i kö innan de ens är födda. Ett litet plus för skärgården.


*) Jag har gått och blivit ledare för knattegympa här i kommunen. Vi testar en månad iallafall. En övning är "Hemliga påsen". Eller helt enkelt en påse med saker. Barnen stoppar ned handen tar upp en sak typ en bil/dinosarie/lejon/flygplan och så ska de ta sig till andra sidan rummet som exempelvis lejonet.....

Att bjuda på sig själv

Att bjuda på sig själv är nog en av mina starka sidor. Jag är många gånger prestigelös. Jag hade inte tänkt på det förän jag var med och gjorde en sån där egobooost där ett papper med ens namn cirkulerar och alla (i gruppen) skriver fina saker om en. Och där stod prestigelöst ledarskap. Notera inte viljelös.

Är du ledare för ett gäng ska du absolut göra det. Det ger och ger. Jag har sparat mina lappar och när jag sorterar/röjer i mina högar eller lådor så får jag ett minne av en styrelse eller en grupp. Fint.

Nåväl. Idag bjöd jag på min morgon på FB och vips så trillade gillande in. Härligt att kunna bjuda på sig själv.

Härliga morgon! Upp i ottan för att kärleken fyller år. Paket, sång och tomtebloss. Under brandvarnaren. Brandvarnare fungerar. Alla riktigt vakna. Må
solen lysa på er!

Inte i fas

Jag är verkligen inte i fas. I N T E I F A S. Jag bjuder på min morgonkänsla....

Paniken spred sig när jag tittade i almanackan. Konstaterade att jag missat tiden för Agnes rådgivningstid. Plockade fram telefonen och skulle skamset ringa och få en ny tid. Funderade lite på varför de inte hört av sig. Funderade på vad man skulle kunna gjort för 30 € (straffavgiften för slarviga/tankspridda/oorganiserade föräldrar). Funderade på hur allvarligt det här med min tankspriddhet är.

Molly kände min frustration och frågade om hon skulle hjälpa mig. Hjälpa mig med vadå frågade jag. Att ringa, svarade fina stora M...

Då kom jag på det. Jag är på fel vecka. På måndag kommer jag med glädje sväva in till BVC med nytvättat hår och rena barn.

För övrigt funderar jag på vad man kan göra för 30 €.

Strukturera rensandet

I en barnfamiljs hem finns såååååå mycket saker. Jag skulle ändå påstå att jag är restriktiv. Köper mest loppis just nu. Rensar undan, men fyller även på med nya saker, kläder i takt med barnen som växer (och mammor som inte har krymper tillbaks till före gravidstorlek).

När jag läser runt lite på bloggar blir jag inspirerad av att faktiskt strukturera upp rensandet. Och inköpen.... Lite som en budget. IN och UT. Just nu är ett varmföråd i garaget ett mellansteg för många saker som inte hittat sin plats i huset.

Jag har samlandet i blodet då min farmor på riktigt funderade på att bygga ut sitt hus på äldre dar. Detta trots att det tidigare rymt åtminstone 7 barn och några till....

Så här skriver iallafall en av bloggarna som kör IN och UT systemet: Jonas på frivillig enkelhet

Jag har skrivit det förut, men det är helt otroligt att jag fortfarande hittar saker att slänga/skänka bort trots att jag har haft denna veckorutin i ett år den första oktober. Det tar mellan fem och femton minuter varje vecka att gå runt i lägenheten och välja ut de saker jag aldrig använder som jag är känslomässigt redo att skiljas från.

Plåååster

Det är ganska mycket kroppen hos oss nu. Och plååster. I min (och då även Mollys) fantasi kan frystejp agera plåster. Mycket praktiskt. Ofta lättillgängligt. Lätt att ta bort (M har velat haft på kläderna). Kan klistras dit igen. "Riktigt" plåster behåller sin status när det väl behövs.

Under kvällens bokläsning konstaterade jag att det verkar som om tejp generellt förknippas med omplåstring

"Tolla tejp (boken har tejpats då nååågon råååkade riva i en sida)", utbrister M lite ömsint förvånat.

"Den här boken har slagit sig lite", konstaterar M...

Också det där med gröten

Jenny på Ekopyssel har koll. Hon verkar inte höfta utan läser, sammanfattar och delar med sig. Det är duschkrämer eller matvaror. I like!

I detta fall en jämförelse av järn i barngröt. Alla bäääbisars vardag.

Läs här >>>

Om jag bodde i Stockholm

retoy? Klicka på bilden!

.... skulle jag gå och byta lite leksaker på lördag!

Välkomna till Retoys Leksaksbytarbazar och till Retoy lab på lördag!

Puma, 7 år, förklarar det så här: "Kom och byt era leksaker, då behöver inte fabrikerna göra så många nya och förstöra miljön mera med olika plaster och så."

Ta med alla era färdiglekta leksaker och byt dem mot andras leksaker, eller bygg om dem i Retoy lab på lördag!

Vegetariska världsdagen

Googlade runt för att hitta bra recept till Goodsoys "Minibiffar" och hamnade på Vegokoll som berättade att igår var det Vegetariska världsdagen.

Grattis till alla veggisar!